Jag var faktiskt den täppa typen när jag var yngre, och väl in i tjugoårsåldern och början av trettiotalet. Livet var väldigt roligt, med en rimlig utbildning, ett bra jobb och ett fint hus. Jag såg absolut ingen anledning att gå någonstans. Även när jag var på semester spenderade jag faktiskt mest av min tid hemma. Varför betala hyra för en plats om du hatar det så mycket att du lämnar det så snart du får chansen?

Men jag har blivit övertygad om att det finns en stor skillnad mellan ett ”bekvämt” liv och ett ”bra” liv. När alla sina primära behov är täckta och allt går smidigt börjar dagarna likna varandra. Någonting händer aldrig, och uppriktigt sagt börjar det bli lite deprimerande. Vi människor behöver utmaningar. Vi behöver ny inmatning och möjlighet att utvecklas på sätt som vi aldrig gjort tidigare. Det är ett stort steg för att kompensera för magiken, för att komma ur kaotin: men om vi inte gör det riskerar vi att förlora oss själva.

Om du aldrig har reste utomlands förut kan du helst börja med grannländerna. Om du är mer äventyrlig, kan du ta din bilar till Europa. Men på grund av ett stort antal konstiga fall blev min första resa ut ur riket en resa till Thailand. Jag pratar inte ett ord Thai och hade ingen aning om vad som väntade på mig. Kanske borde man ha läst lite på saker, men hur borde jag veta – det var första gången i mitt liv att samma dag inte bara skulle spela om och om igen.

Det var otroligt kaotiskt att komma till Asien. Trafiken var helt galen (sett med danska ögon), och det var väldigt nytt för mig att behöva navigera och kommunicera utan att kunna prata danska med någon. Jag hade lite engelsk kunskap, men det var mycket mellan thailänden, där det inte var till nytta – oftast kroppsspråk och pekar på saker, det enda sättet vi kunde kommunicera.

Hade någon sagt till mig att saker skulle vara så, skulle jag troligen aldrig lämna. Det låter inte som något jag skulle bryta mig om. Men när jag var i situationen var det för nytt och kaotiskt att jag klagade över det – och över tiden älskade jag faktiskt det! Inte två dagar är detsamma här, och jag har ständigt nya erfarenheter.

Jag förlängde min semester på obestämd tid och hyrde en begagnad Nissan. Vad som borde ha varit några veckor i Thailand har nu blivit ett liv med trafikstockningar och god mat i Asien. Jag har rest till Vietnam, Laos och Kambodja i min trofasta begagnade bil och lever ett liv som är helt mittemot vad jag hade i Danmark.

Previous articlePH Limited Edition bordslampa
Next articleTEKNIK ALLA MODERNA KONTOR MÅSTE ANVÄNDAS